Inrikes.

2021-11-02 13:39
  • På veckans S-kongress väntas Magdalena Andersson ta över som partiordförande efter Stefan Löfven. Bild: TT/Claudio Bresciani
    På veckans S-kongress väntas Magdalena Andersson ta över som partiordförande efter Stefan Löfven.
  • klas Altermark har tillsammans Åsa Plesner granskat Socialdemokraternas välfärdspolitik.  Bild: Maria Strömvik
    klas Altermark har tillsammans Åsa Plesner granskat Socialdemokraternas välfärdspolitik.
Puffetikett
Dagens ETC

Ny rapport: S sysslar med självbedrägeri

Socialdemokraterna skär ner i välfärden för att rädda välfärden, vilket är ett självbedrägeri. Det är slutsatsen i en ny rapport, släppt inför S-kongressen som startar på onsdagen.


– Vill man leva upp till välfärdspolitiken så bör man antingen skrota det finanspolitiska ramverket eller stå för att man är ett liberalt mittenparti, säger Niklas Altermark, en av rapportförfattarna.

Tipsa om artikeln via e-post

Det finns ett glapp mellan vad Socialdemokraterna säger och vad de faktiskt gör.

Det hävdas i den nya rapporten ”Vi skär ner i välfärden för att rädda välfärden”, utgiven av fackliga tankesmedjan Katalys.

– All socialdemokratisk politik har inte varit högerpolitik eller nedskärningspolitik, men ganska ofta har den varit det. Och när den har varit det så har man legitimerat politiken genom att säga att ”vi måste göra de här nedskärningarna och åtstramningarna för att på så sätt så värnar vi välfärdsstaten långsiktigt”, säger Niklas Altermark.

Han är docent och lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet och har skrivit rapporten ihop med Åsa Plesner, doktorand i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

De har granskat Socialdemokraternas välfärdspolitik de senaste 40 åren, och hur den har kommunicerats, och då satt ljuset på glappet mellan ord och handling.

– När man tittar vad socialdemokrater kommunicerar, då är det fortfarande välfärdspartiet, reformpartiet, partiet som står för den generösa välfärdspolitiken. Det här är man även i tider när de politiska reformerna leder åt andra hållet, när man skär ner på sjukförsäkringen, när man gör det svårare att få personlig assistans och så vidare.

Ni skriver att S har genomfört nedskärningar av välfärden som ökat klyftorna, samtidigt som det finns ett starkt väljarstöd för en omfördelande välfärdsstat. Sex av tio väljare röstar på högerpartier i Sverige, kan man tala om ett starkt väljarstöd för S?

– Ja, när man ställer specifika frågor som ”Är det ett bra förslag att välfärdsstaten minskar?”, eller ”Ska vi ha privata vinster i välfärden?”, då svarar majoriteten av folket att nej, det är dåliga förslag, det ska vi inte ha. När vi bara tittar på välfärdspolitiska frågor då finns en stark opinion för en vänsterorienterad välfärdspolitik.

Men på valdagen röstar folk ändå på högerpartier, och har så gjort sedan 2002 då riksdagen senast hade en vänsterlutande majoritet. En förklaring, hävdar Niklas Altermark, kan vara att S har fokuserat på att motverka budgetunderskottet, vilket har gjort att höger-vänster-dimensionen har förlorat betydelse till förmån för så kallade GAL-TAN-frågor (se faktaruta), som gynnar högern.

– När Socialdemokraterna har abdikerat i de välfärdspolitiska frågorna, då får ju inte de så stor betydelse i debatten längre. Och nu sitter vi med en politisk debatt som helt domineras utav migration, integration och brott och straff. Där har ju vänsterpartierna lägre trovärdighet.

Hur ska S kunna vända agendan?

– Om man förändrar synen på det finanspolitiska ramverket, då finns det plötsligt utrymme för att ha politiska debatter om hur vi bygger upp den grundläggande tryggheten i socialförsäkringarna eller hur vi stärker välfärden i kommunerna och sjukvården. Då har vi en annan politisk debatt, säger Niklas Altermark.

– Vi tycker såklart, precis som alla andra, att det är jätteviktigt att arbeta mot gängkriminaliteten. Men ett problem är att det inte funnits pengar att satsa på det arbetet, då blir hårdare straff en lösning. Men med friare finanspolitiska tyglar så finns det utrymme att föra en mer långsiktig politik för att komma till bukt med problemen.

Så lösningen är att skrota det finanspolitiska ramverket?

– Ja, om man ska stå för en generös välfärdspolitik kan man inte ha det finanspolitiska ramverket. Den andra lösningen är att man står för att man är ett liberalt mittenparti, som inte är välfärdsstatens försvarare. Då hade man i alla fall varit konsekvent och tydlig mot väljarna.

 

Tipsa om artikeln via e-post

FAKTA

Rapporten ”Vi skär ner i välfärden för att rädda välfärden – det socialdemokratiska självbedrägeriet” är skriven av Niklas Altermark och Åsa Plesner och utgiven av fackliga idéinstitutet Katalys.

Gal-tan

Gal-tan delar in politiska värderingar på en skala där GAL står för Grön, Alternativ och Liberal medan TAN står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. Till skillnad från den klassiska höger-vänster-skalan handlar inte skiljelinjen om fördelningspolitik utan om sociala och kulturella värden.