Inrikes.

2021-11-04 08:30
  • Ex-moderaten Anne-Marie Pålsson var med och drev igenom friskole­reformen 1992. Bild: Maja Suslin/TT
    Ex-moderaten Anne-Marie Pålsson var med och drev igenom friskole­reformen 1992.
  • Elever på Internationella engelska skolan.  Bild: Pontus Lundahl/TT
    Elever på Internationella engelska skolan. 
  • Ikväll på S-kongressen kommer vinstförbud i skolan debatteras. Deltar gör utbildningsminister Anna Ekström och civilminister Lena Micko.  Bild: Erik Simander/TT
    Ikväll på S-kongressen kommer vinstförbud i skolan debatteras. Deltar gör utbildningsminister Anna Ekström och civilminister Lena Micko. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ex-moderat utreder friskolan: ”Det blev inte som vi tänkt oss”

Anne-Marie Pålsson är den före detta moderata riksdagsledamoten som nu fått sitt livs svåraste uppdrag: att utreda utfasningen av aktiebolag i skolan. En fråga som varit låst i decennier och där högern och vänstern har fundamentalt olika syn.

– Det här är ju inte bra för någon, minst av allt för ­eleverna, säger hon.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

– Allt!

Anne-Marie Pålsson ­svarar på vad som är de största ­utmaningarna med hennes nya jobb som utredare åt Lärarnas Riks­förbund.

Hon har varit i hetluften tidigare, som när hon drog igång pigdebatten 1993 som lade grunden för rut-avdraget. Och 2011, när hon lämnade Moderaterna efter två mandatperioder i riksdagen, och skrev boken ”Knapptryckarkompaniet”, där hon gick till hård kritik mot den bristande insynen, toppstyrningen och korruptionen i partiet.

Nu är hon 70 år fyllda och har fått sitt livs kanske mest utmanande uppdrag: att utreda hur aktiebolag kan fasas ut ur den svenska skolmarknaden.

– Det här är en fruktansvärt svår fråga. Den innehåller alla dimensioner av ett samhälle som är svåra och intressanta att tackla, säger Anne-Marie Pålsson.

Vilka är de största problemen i debatten om skolan?

– Det är att högern och ­vänstern inte har kunnat tala med varandra. Den skollag vi har idag härbärgerar de mot­sättningar som högern och ­vänstern har haft sedan ­åtminstone 50 år tillbaka.

– Om man ska måla med bred pensel så kan man säga att vänstern har sett skolan som ett gemensamt projekt, där man ska forma individerna till goda samhällsmedborgare. Och högern ser skolan som en arena där eleven kan få så mycket kunskap som möjligt så att de kan komma in på attraktiva utbildningar. De båda ­uppfattningarna, sina extrema former, går inte att förena. Båda sidor måste ge upp något.

Varför bör vinstdrivande ­aktiebolag fasas ut från skolmarknaden?

– Aktiebolag i vid mening är en väldigt effektiv bolagsform, men aktiebolag tar sikte på ägarnas intressen. Och då kan intressanta saker inträffa som man kanske inte hade räknat med.

Du svarade inte riktigt på frågan.

– Nej, det är inget bra svar, och jag tänker inte ge dig det. Jag har gett Lärarnas Riks­förbund i löfte att inte berätta var vi kommer landa, så det gör att jag medvetet uttrycker mig lite kryptiskt.

Men ditt uppdrag är att se hur aktiebolag ska fasas ut ur skolan.

– Ja, jag tycker inte att vinstdrivande verksamhet är en lämplig företagsform under nuvarande omständigheter i skolväsendet. Den tar enbart syfte på ägarnas intressen. Utan en tydlig skollag får vinstmålet i alltför hög grad styra verksamheten.

Almega larmade nyligen om att 87 000 elever kommer stå utan skola om ett vinstförbud införs. Har de rätt i det?

– Nej, det tycker jag inte. Vad de säger då är att varje skola som idag drivs av vinstintresse skulle lägga ner sin verksamhet om man inte fick ta ut vinst. Det stämmer ju inte. Vi vet att hälften av friskolorna drivs solitärt, inte av någon större koncern. Och det är inte alls säkert att de skulle lägga om sin verksamhet om de inte får ta ut o­­begränsat med vinst. Det beror på vilka villkor man kommer att ­er­bjuda skolorna.

Vad säger dina gamla vänner från Moderaterna och närings­livet om ditt nya uppdrag?

– Jag lämnade Moderaterna för tio år sedan, men jag pratar med några och det är faktiskt så att även inbitna moderater säger att utvecklingen inte blev som vi tänkt oss. Från näringslivet är det ganska uppenbart att där företräder man kapitalets intressen, för att prata vänsterjargong. Utbildning är ett redskap för deras medlemsföretag att tjäna pengar. Fokus är att värna affärs­idén – inte att arbeta för ett bra skolväsende. Tittar man på företag som Academedia som har ett börsvärde på 6-7 miljarder idag så är det lätt att räkna ut att deras ägare kommer bli ganska upprörda på regering och riksdag som förstör deras affärsmodell.

Har du fått mycket påtryckningar från de företagen?

– Nej, det har jag faktiskt inte. Det är möjligt att de kommer bli mer aggressiva framöver. Men de samtal jag har fört har gått ut på att det skulle ju vara vällovligt om näringslivets företrädare också förstod att det här är en ordning som behöver åtgärdas. Vi kan ta insynen som exempel, offentlighetsprincipen. Man har skolor som ägnar sig åt myndighetsutövning, men samtidigt har vi ingen insyn i företagen på grund av att offentlighets­principen inte kan verka i ­privata bolag. Det säger ju sig självt, det borde även näringslivet förstå, att en sådan ordning inte kan vara tillfredsställande.

Jag uppfattar de stora skol­koncernerna som väldigt aktiva i lobbyarbete och högljudda i debatten. Stämmer inte det?

– Jo, de är oerhört energiska i sitt lobbyarbete. Att de inte hört av sig till mig kan bero på att de tycker jag är fullständigt obetydlig i sammanhanget, eller att de inser att det är ingen idé att försöka och går på andra istället. Men visst, de är mycket aggressiva. Framför allt de tre–fyra största skolbolagen. Där har vi Academedia,  Internationella engelska skolan (IES), och Kunskapsskolan, vars ägare Peje Emilsson står Moderaterna mycket nära. Sedan finns det ytterligare några, som Atvexa och Cedergrenska. Mitt intryck är att det är de här stora skolkoncernerna som fått hålla i taktpinnen. Och jag är inte säker på att de är så goda företrädare för de små, enskilda skolorna som driver en skolverksamhet utifrån vissa idéer om pedagogik. De betingelser som den skolan verkar under ser ju helt annorlunda ut än IES eller Academedia, det är skillnad som dag och natt. Det vore intressant att höra hur de ser på opinionsarbetet från de stora koncernerna, om de tycker att det gagnar deras sak.

Kan du se någon öppning där partierna skulle kunna hitta kompromisser?

– Jag tror att finns all ­anledning att både vänstern och högern ger upp en del av sina hjärtefrågor och försöker hitta samsyn. Det är ju inte bra för någon, minst av allt för eleverna, att man ska ha så olika uppfattning. Men det ska till en modig regering för att våga ta tag i det. Och att partierna kan enas om att den här strukturen vi har idag, den är inte lyckad. Och det var inte heller det vi hade väntat oss när man drev igenom friskolereformen 1992. Man såg framför sig att ideella föreningar, stiftelser och religiösa samfund skulle ta hand om friskole­marknaden, så som det ser ut i andra länder. Det var ­ingen som trodde att det skulle bli vinstmaximerande börsnoterade bolag som skulle lägga under sig en stor del av skolmarknaden. Hade någon ens antytt det så tror jag inte man hade lagt propositionen. Verkligheten har nog tagit politikerna lite grann på sängen.

Tipsa om artikeln via e-post

Anne-Marie Pålsson

Född 1951. Bor i Stockholm.

Docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Har skrivit flera böcker om bland annat skattepolitik.

Riksdagsledamot 2002–2010 för M, satt i Skatteutskottet, Näringsutskottet och Utrikesutskottet, var ledamot i Riks­revisionens styrelse 2003–2010.

Utsågs till Årets Ekonomi­kvinna 1995. Lämnade
Moderaterna hösten 2011 och skrev boken ”Knapptryckarkompaniet”.

l Har suttit i en rad styrelser, däribland Statshypotek, Läns­försäkringar och Aktiespararna.

Är sedan i mars utsedd av Lärarnas Riksförbund för att
utreda utfasningen av aktie­bolag ur skolan. Utredningen
ska vara färdig i februari 2022.

Skolvinst debatteras på S-kongressen

Under rubriken ”Samhället – inte marknaden – ska styra skolans utveckling” ska frågor om bland annat vinstförbud i skolan debatteras under Socialdemokraternas kongress i Göteborg på torsdagskvällen, med föredragande som civilminister Lena Micko och utbildningsminister Anna Ekström.

Anne-Marie Pålsson är inte säker på att S vill göra skolan till en stor valfråga. ”Jag tror att det finns många S-väljare som tycker det är bra med friskolor av det enkla skälet att man tycker den kommunala skolan är så dålig. Det är inte så att man älskar friskolor, utan man är väldigt irriterad på stöket, och det bristande fokuset i kommunala skolan. Jag säger inte att det är så i alla skolor, utan att det är så folk uppfattar den och det kan styra folks beteende. Jag tror nog att S ska akta sig för att driva mot friskolorna för hårt, för att det kan slå tillbaka i val­rörelsen.”