Dagens ETC granskar.

2021-11-12 12:00
  • ”Vi vill veta varför vi är ett hot mot Sveriges säkerhet”. Rezgar och Hana är den tredje och fjärde Säpostämplade kurden som nu framträder öppet för att berätta om sin situation.  Bild: Joakim Medin
    ”Vi vill veta varför vi är ett hot mot Sveriges säkerhet”. Rezgar och Hana är den tredje och fjärde Säpostämplade kurden som nu framträder öppet för att berätta om sin situation.
  • Hanas morbror Farhad Vakili avrättades i Iran 2010. Hon har svurit att fortsätta hans kamp mot diktaturen och för demokratiska rättigheter.  Bild: Joakim Medin
    Hanas morbror Farhad Vakili avrättades i Iran 2010. Hon har svurit att fortsätta hans kamp mot diktaturen och för demokratiska rättigheter. 
  • Migrationsverket och migrationsdomstolarna tenderar ofta att döma i enlighet med Säpos bedömningar, vilket skapar stora frågetecken kring rättssäkerheten. Bild: Janerik Henriksson/TT
    Migrationsverket och migrationsdomstolarna tenderar ofta att döma i enlighet med Säpos bedömningar, vilket skapar stora frågetecken kring rättssäkerheten.
  • Hana och Rezgar kom som politiska flyktingar från Iran via irakiska Kurdistanregionen 2015. Båda säger sig vara efterlysta och riskera övergrepp vid en återvändo.  Bild: Joakim Medin
    Hana och Rezgar kom som politiska flyktingar från Iran via irakiska Kurdistanregionen 2015. Båda säger sig vara efterlysta och riskera övergrepp vid en återvändo. 
Puffetikett
Dagens ETC

De utvisas av Säpo: ”Till och med Saddam fick försvara sig”

Säpo har stämplat dussintals kurder med vänsteråsikter som hot mot Sveriges säkerhet, vilket leder till utvisningar och besöksförbud – trots att inga får se den påstådda bevisningen. Dagens ETC kan nu berätta om ännu ett fall. Hana och Rezgar som flytt regimen i Iran hör till de drabbade. Nu framträder de offentligt för att uppmärksamma rättsosäkerheten.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Insikten om att någonting var fel växte sig sakta större i takt med den kompakta tystnaden från Migrationsverket. Det gifta paret Hana och Rezgar kom till Sverige och sökte asyl i december 2015, tillsammans med Hanas mamma. Alla tre är politiskt aktiva kurder från Iran, vars oppositionsarbete mot regimen ledde till att de tvingades fly till Kurdistanregionen i norra Irak. Men där kände de sig inte heller trygga, eftersom Irans tentakler sträcker sig långt över Mellanöstern, varför de flydde vidare till Sverige.

Så förklarade Hana och Rezgar i samtalen med Migrationsverket 2015. Där tillade de även att de hade varit aktivister för det kurdiska vänsterpartiet PJAK, som bekämpar den religiösa diktaturen i Iran. De tyckte samtalen gick bra och trodde inte att de skulle få några problem. De visste att regimen i Tehran inte står högt i kurs i något västland.

– Men sedan tog det jättelång tid. Efter mer är tre år frågade jag efter svar hos Migrationsverket och då fick vi veta att vårt ärende låg hos Säpo. Jag blev helt chockad, säger Hana idag.

”Allvarligt hot”

Efter att ha medverkat i ett samtal med Säkerhetspolisen 2019 sattes en process igång som de varken kunnat bromsa eller få någon ordentlig insyn i. Resultatet ligger nu på vardagsrumsbordet framför dem: skriftliga beslut från Migrationsverket om att alla tre, inklusive mamman, måste utvisas och får besöksförbud i tio år, eftersom de betraktas som ett ”allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse”. De har inte själva fått se och försvara sig mot anklagelserna – eftersom Säpo har sekretessbelagt den påstådda bevisningen.

Hana, hennes mamma och Rezgar är ytterligare tre kurder som blivit föremål för utvisnings­ärenden sedan Säpo stämplat dem som hot mot rikets säkerhet. Dagens ETC har i tidigare granskningar visat att ett flertal andra kurder drabbats av samma anklagelser. Enligt källor rör det sig om minst 38 personer, där samtliga hyser sympatier för den trans­nationella kurdiska vänsterrörelsen. Samtliga har också nekats insyn i anklagelserna. Användningen av hemlig bevisning har lett till kraftig kritik om rättsosäkerhet.

Hana och Rezgar är den tredje respektive fjärde drabbade personen som nu vågar framträda öppet i media om saken.

– Vi är helt säkra på att vi inte gjort något som går emot Sveriges säkerhet. Det är därför vi vågar berätta. Om vi hade gjort något fel hade vi accepterat beslutet och varit tysta istället, säger Rezgar.

Morbrodern blev avrättad

Dagens ETC träffar paret i deras hem i ett av Göteborgs miljon­programsområden. Deras lägenhet är en i raden av boendelösningar men känns ändå varm och inbodd. Bägge två är fast anställda i Göteborgs stad, båda studerar svenska vid en folkhögskola.

På en av hemmets väggar hänger en gyllene tavelram med en bild av en mustaschprydd man, som stolt poserar uppe i de kurdiska bergen. Det är Hanas morbror Farhad Vakili. Han var en välkänd politisk profil som var aktiv i partiet PJAK mot förtrycket i hemlandet. 2010 bestraffade regimen engagemanget genom att låta hänga morbrodern och tre andra kurder i snaror från lyftkranar.

– Han satt i fängelse i fyra år. Min mamma förde ut information från fängelset och vi talade båda med media. Efter att morbror avrättades blev vi väldigt arga och ordnade massor av demonstrationer. Vi förhördes av regimens säkerhetstjänst som varnade för att det inte skulle gå bra. Till slut blev jag utslängd från universitetet. De tog min mammas pass också, berättar Hana.

Hon jämför morbroderns hängning med jihadiströrelsen IS offentliga avrättningar av meningsmotståndare. Hana ser sin morbror som en frihetshjälte, och det var han som fick både henne och hennes mor till att bli aktiva i PJAK.

Rezgar blev istället aktiv i partiet 2010, via olika omvägar.

– Jag hade varit aktivist kring miljöproblem och civila frågor. Sedan lärde jag känna PJAK och blev sympatisör, började arbeta för kvinnors rättigheter, för mänskliga rättigheter och mot regimen, säger han.

Inte med på terrorlista

PJAK, Partiet för fritt liv i Kurdistan, bedriver en både politisk och väpnad kamp mot den iranska regimen genom civila aktivister och gerillastyrkor. Partiet är vänsterorienterat och ingår i den kurdiska rörelsen KCK som har den kurdiska ideologen Abdullah Öcalan som ledstjärna. I samma rörelse ingår partiet PYD, som är motorn bakom det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien och en de facto samarbetspartner till Sverige.

Ett annat parti som ingår i KCK-rörelsen är PKK, vars gerillastyrkor sedan 1984 ligger i väpnad konflikt med Turkiet. PKK hamnade på EU:s snabbt framtagna terroristlista efter 11 september-attackerna mot USA. PJAK, PYD och andra kurdiska organisationer i rörelsen runt Abdullah Öcalan finns emellertid inte på denna lista.

Men både under mötet med Säpo 2019 och i Migrationsverkets beslut har det framgått att svenska myndigheter satt särskilt fäste vid en koppling till PKK.

– Det var en ung tjej från Säpo som pratade med oss. Hon ställde konstiga frågor, om varför vi valde att bo i Göteborg, om vad vi gjorde i vår kommitté i PJAK, om vi har haft kontakt med PKK, säger Hana.

– Hon sa också att om vi berättade för någon om mötet, så skulle vi riskera att fängslas i sex månader.

Bara hon utvisas

I Migrationsverkets utvisningsbeslut om paret från januari 2021 gör referenslistor gällande att det finns en nära koppling mellan PJAK och PKK. I beslutet om Rezgar går att läsa:

”PJAK har inte upptagits på EU:s förteckning över terroristklassade organisationer, medan USA betecknat dem som en terroristorganisation sedan 2009, med hänvisning till deras nära relation till PKK… Genom den militära konflikten med Iran har PJAK orsakat betydande förluster för landets militära styrkor.”

Mot bakgrund av detta och hans samröre med PJAK har Rezgar förlorat rätten till skydd som flykting. Varken han eller hans fru kan begripa varför en icke terrorstämplad kamp som tillfogat den iranska diktaturen militära förluster innebär ett hot mot Sverige.

– Det känns som att de stödjer regimens system om de säger att vi är ett hot mot Sveriges säkerhet. Det enda vi gjort är att kämpa för samma rättigheter som finns i ett demokratiskt land, säger Hana.

Sverige utvisar inte någon till Iran, på grund av risken för att bli utsatt för övergrepp där. Rezgar kommer därför få stanna kvar, men han hamnar i en limbo­situation där han kommer nekas arbetstillstånd, studerandetillstånd och andra villkor för att kunna leva ett normalt liv. Han får ett främlingspass och får inte resa utomlands. Likaså hans svärmor.

Men Hanas far är kurd från Irak, vilket diskvalificerade henne från medborgarskap i Iran trots att hon växte upp i det landet. Hon är medborgare i Irak och Migrationsverket vill därför utvisa henne dit – helt ensam.

Migrationsverket avfärdar hennes uppgifter om att hon riskerar att gripas och utlämnas till Iran vid en återkomst, vilket hon ser som dubbelmoraliserande.

– Så jag anses inte ha gjort något tillräckligt allvarligt där för att riskera livet om jag återvänder. Men ändå ser man det jag gjort där som ett stort hot mot Sverige?

”Röja våra arbetsmetoder”

Kurdutvisningarna har fått allt större uppmärksamhet under det gångna året. Ord står mot ord, men det relevanta är att de anklagade inte har fått försvara sig. De är inte heller brottsmisstänkta, eftersom de inte blivit åtalade.

Säpos pressekreterare Gabriel Wernstedt kan inte kommentera enskilda utvisningsärenden. Han kan inte heller svara på frågor om varför en icke terrorstämplad organisation som inte har hotat eller attackerat Sverige ändå kan anses utgöra hot, eller när och hur en person som haft samröre med en avlägsen väpnad kamp kan betraktas som ett hot mot Sverige.

– Då skulle jag gå in på en detaljnivå som handlar om vårt operativa arbete. Det kan riskera att röja våra arbetsmetoder.

Säpo har ett upparbetat samarbete med Migrationsverket och när det behövs tittar man på personers bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter i Sverige eller utomlands.

– Utifrån det gör Säkerhetspolisen en bedömning av om personen kan komma att ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet. Det kan till exempel handla om att personen bedöms ha kopplingar till olovlig underrättelseverksamhet, eller till terrorism.

Enligt Gabriel Wernstedt baseras alla utredningar kring utlänningsärenden på ett gediget underlag, där grundregeln är att alla handlingar kommer personerna till del. Det finns, förklarar han, emellertid vissa undantagsfall där vissa handlingar blir sekretessbelagda.

– De undantagen handlar egentligen om källor eller uppgifter, om de skulle röjas skulle det allvarligt kunna påverka vårt arbete.

Lägre krav på bevis

Kritiken mot kurdutvisningarna har dock gått ut på att handlingarna i princip systematiskt undanhålls utomstående ögon. Inga av de anklagade eller deras advokater har fått ta del av Säpos fullständiga uppgifter – inte heller Migrationsverket eller migrationsdomstolarna.

Det här är något advokaten Alparslan Tügel har expertkunskaper om. Han understryker att han saknar kännedom om de utvisningshotade kurderna, men har tagit sig an flertalet andra fall som vilat på Säpos hemliga, påstådda bevisning. Däribland som advokat åt en person i de uppmärksammade så kallade ”imamfallen” 2019, där fyra imamer och en son till en imam begärdes utvisade.

– Antalet individer som har nekats uppehållstillstånd eller begärts utvisade på grund av säkerhetsskäl har ökat mycket kraftigt sett till en tioårsperiod. 2013 skickade Migrationsverket 85 ärenden till Säkerhetspolisen, som hade sådana synpunkter i 17 av ärendena. 2019 skickades 553 ärenden, där Säkerhetspolisen hade synpunkter i 122 ärenden, säger Alparslan Tügel till Dagens ETC.

Han tror att Säpo medvetet börjat använda de lagar som finns till förfogande – Utlänningslagen och Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) – för att hantera utländska individer man annars upplever sig ha svårt att komma åt genom vanliga brottsmålprocesser. I brottsmål är beviskraven höga, men i utvisningsärenden är beviskraven mycket lägre.

– Därför kan man rikta mycket kraftiga sanktioner mot en individ utan att behöva uppfylla höga beviskrav.

”Förtroende för avsändaren”

Alparslan Tügel ser också ett allvarligt problem i att i synnerhet Migrationsverket, och i hög grad även migrationsdomstolarna, visat en mycket stor benägenhet att okritiskt lita på Säpos anklagelser, utan att de själva får se bevisningen.

– Man avviker ytterst sällan från Säkerhetspolisens bedömning. Det är för att man har ett otroligt högt förtroende för avsändaren och det har etablerats en sedvänja. Och det går stick i stäv med kärnan i en rättsprocess, som ju är att det bygger på bevisning, säger Alparslan Tügel.

– Så frågan man ställer sig är, vem är det som bestämmer vem som utgör ett säkerhetshot? Är det Migrationsverket och migrationsdomstolarna, eller är det Säkerhetspolisen, eftersom deras bedömning i princip alltid följs av de beslutande instanserna?

Dagens ETC har sökt Migrationsverket för att få kommentarer om synen på personer som anklagas för att utgöra säkerhetshot.

Några dagar efter den första intervjun öppnar Hana och Rezgar på nytt dörren in till sitt hem. Nu har de drabbats av ännu mer oro och ilska. De har överklagat utvisningsbesluten så långt upp det går. Deras advokat provade att göra ett spårbyte och söka arbetstillstånd åt Hana, för att försöka köpa lite extra tid.

Ansökan gick raka vägen till Migrationsverkets nationella prövningsenhet, istället för till arbetstillståndsenheten. Där avslog man saken rekordsnabbt, på bara en och en halv vecka. Vanligtvis tar det mellan åtta och tolv månader att få besked vid spårbyten.

Beskedet kommer som en ny chock. Nu kommer det anlända ett sista, definitivt besked om utvisning måndagen den 15 november. Hana får tårar i ögonen.

– Detta är psykisk tortyr. Det här har tagit jättelång tid, över fem år, och efter det får vi det här beslutet. Jag vill fortfarande veta vad det är jag anses ha gjort. Till och med Saddam Hussein fick försvara sig i domstol. Men vi ska inte få det, i ett demokratiskt land.

Fotnot: Hana och Rezgar vill inte medverka med efternamn.

Tipsa om artikeln via e-post

Stöttat kurdisk vänsterrörelse

Enligt Dagens ETC:s källor finns det minst 38 fall i Sverige där kurder riskerar utvisning till följd av att Säpo stämplat dem eller deras partners som säkerhetshot. Inga är brottsmisstänkta eller har åtalats. Samtliga hyser någon form av sympati för den transnationella kurdiska vänsterrörelse som förenar ett flertal olika organisationer. Samtliga anklagade som blivit förhörda av Säpo säger sig ha fått frågor om kurdiska PKK, som ingår i denna vänsterrörelse och som även finns med på EU:s terroristlista.

En person har hittills utvisats till följd av Säpos anklagelser. Den kurdiska tvåbarnsmamman Zozan Büyük som levde med sin svensk-kurdiska make i Örebro tvingades i mars 2021 resa till Belgien, där hon är medborgare, och är förbjuden att återvända till Sverige under 10 år. Zozan Büyük och hennes advokat fick inte ta del av Säpos påstådda bevisning, precis som alla andra anklagade.

Migrationsverket kan använda sig av Utlänningslagen och Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), för att besluta om utvisning från Sverige. Användandet av Utlänningslagen för att utvisa påstått säkerhets­hotande personer har ökat kraftigt under de senaste tio åren. LSU användes 2019 för att besluta om utvisningar i samband med ”imamfallen” – lagen hade bara använts en enda gång tidigare mot påstått säkerhetshotande personer.

Säpos och Migrationsverkets agerande har fått kraftig kritik från advokater, civilrättsorganisationer och politiker för att brista i rättssäkerhet. Regeringen har konsekvent gett stöd till Säpo i sakfrågan. Inrikesminister Mikael Damberg har kommenterat att han ”har stort förtroende för Säkerhetspolisens arbete med dessa ärenden”.